Att en får ha det så gött!
Vårt hem är en plats där vi är ofta många som samlas. Det är skratt och dörrarna står vidöppna. Doften från grillen, kyckling eller plättar, sprider sig över gården. Både den finska och svenska flaggan fladdrar i vinden. Man springer ut och in och den fina sanden från stranden, söker sig in och finner sig på de flesta ställen. Det finns sand i sängar och soffor. Men jag tänker att det hör till, om man bor som vi bor. Badbrallor och handdukar hänger på torksträcket och jag har tillägnat två hyllor i mitt skåp bara till bikinis och sköna strandkläder.
Gäststugan har inneboende från tidig vår till sena hösten. Det är många som ryms in där. Eefter varje besök försöker vi fila på att boendet skall bli ännu bekvämare och trevligare, med t.ex. badrockar och kaffemaskin. Och fungerande toalett. Så småningom. Under midsommaren hade vi nöjet att ha min kära kusin med familj hos oss och svärföräldrarna! Vi hade det så himla fint, så jag blir alldeles tårögd nu. Många fina och betydelsefulla minnen från den helgen. Härligt då jag, kära kusinen och hennes äldsta, tog på oss springskorna. Midsommarafton, tio grader och spöregn. Vi sprang en bit och så blöta och svettiga ner till stranden, av med skorna och så rusade vi ut i det kalla vattnet med kläderna på och tog några simtag. Kan tala om saknaden efter en bastu nog var stor då vi kom blöta tillbaka hem.
Så jag och Mattias tog tag i det och beställde en bastu förra veckan. En vedeldad, med fönster mot havet och det mest rofyllda för ens själ. En bastu. Är så himmelens lycklig.
