Love this post:Love this 0

Vad jag saknade mina höga klackar och den lilla svarta igår kväll! Men de mest lyckade kvällarna är de när man inte planerat att slå klackarna i taket, lagt glittrande ögonskugga och dragit med stor möda på sig dom där strumpebyxorna med slimmande effekt. Igår hade vi en sådan oplanerad lyckad kväll. Hälsade på min fina väninna i Vasa. Jag har aldrig varit till legendariska Olivers Inn, var alla bara pratar svenska, så jag ville check it out. Det var som att komma in i en musikal. Alla var så glada och jag träffade härliga blogg-läsare! De fina komplimangerna över bloggen, hur ni inspireras och tycker om. Jag kan inte förstå att de orden är om mig. Tack snälla ni. Jag fick en autograf på armen och träffade bloggaren Janne (!). Dock var det inte hans autograf, han hade ingen penna. Så man kan ha kul om man inte bryr sig om att man ser ut som en korsning mellan en pudel och en cocker spaniel (men närmare eftertanke så förolämpade jag nog cocker spanieln nu) i håret i och med att det var så fuktigt. Och att man inte har den festligaste blåsan på sig. Det är inte det som räknas. Utan attityden och det att man hade så underbart sällskap att man inte kan fundera på sådana petitesser.

Kvällen var: Legen – wait for it – dary!