Visste ni att jag tänkte gifta mig i Odd Molly? Jo, det är sant! Vi skulle gifta oss vid havet, på en lite ö utanför Coccola. Ha ett litet bröllop, äta fisksoppa och hoppa i segelbåten och segla mot solnedgången… Jag skulle vara barfota, med ängsblommor i håret och klädd i Odd Mollys brudklänning. Men våra planer ändrades och vi skulle stiga in i äktenskapet med pompa och ståt – Domkyrkan i Åbo, herrgård och prinsessklänning (nu i efterhand var det bäst så som det blev.. med tanke på vädret..Haha!). Många undrade varför vi gifter oss i Åbo och svaret är enkelt – detta känns mera som min hemstad än Coccola och domkyrkan har alltid känts som “min kyrka”, går dit varje vecka – bara för att sitta i tystnad.
Så idéen om Odd Molly-klänningen lämnade jag och inspirerades av andra klänningar. Klart att jag hade bilden kvar med den barfota tjejen och den maffiga blombuketten. Min blombukett skulle också vara maffig med röda rosor.
Färgerna, fluffet och skrynklorna på Carries klänning tilltalade mig. Jag ville aldrig ha en vit klänning – visste redan från början att jag skulle ha en blandning av vitt och guldbeige..
Min vän Catwomen hade för flera år sedan modellat för designern och konstnären Kisuline, hon visade sina bilder åt mig. På den tiden gick jag inte i giftemålstankar, men lade bakom örat namnet Kisuline. Eftersom en skräddarsydd klänning vore något enastående, en upplevelse.
Så en grå onsdag i januari förra året traskade jag runt i stan och kom på idéen att gå och pröva brudklänningar. Gick in till första bästa affär och prövade tre klänningar… Tjaa, tyckte jag.. Trodde det skulle ha varit roligare och mer spännande. Nästa ställe jag gick till var Kisuline och sättet jag togs emot och kemin mellan mig och Kisu, jag blev såld direkt! Vi satt i två timmar och pratade om vad jag ville ha, och bokade nästa tid…