Fått kommentarer på sista tiden som jag inte velat publicera, fast jag annars brukar publicera allt. Det har känts mycket märkligt och jag har inte förstått varför personer jag inte känner kräver förklarningar av mig. Om mycket intima och ytterst privata saker. Jag tycker det är obehagligt.
Och så kom det fler kommentarer. Vet att de som skriver ifrågasättande meningar gällande mitt kärleksliv varken känner mig eller min bloggpersonlighet särskilt bra, det märks, annars hade de inte skrivit så som dom gjort. Jag tycker dock att deras kommentarer berättar mer om dem än om mig. Om det finns är fler därute som vill skriva av sig lite elakheter, så kan ni göra det någon annanstans, för här på min blogg vill varken jag eller mina läsare ha människor, vars självbild göds av andras olycka.
Jag har aldrig försökt bygga upp en perfekt fasad för er alla att se, vad skulle motivera mig att göra det? Känns som en mycket främmande tanke. Känner mig mycket missförstådd som skribent om detta är en allmän fundering om mig. Ingen lever väl i tron om ett perfekt och glamouröst liv? Tycker det låter så naivt och hör inte hemma här. Jag tycker att jag, här på bloggen, hållit fram livets operfekthet, vilken gör att jag älskar det så mycket mer. Det är den som framhäver guldkanterna i vardagen och gör dem möjliga att tas fram. Framförallt tas fram här på min blogg. Och hur ödmjukt tacksam jag är över ER, att ni finns. Som t.ex då jag var ledsen och arg över knölen i bröstet eller då jag berättade om missfallet.
Det förstår väl alla (eller ja, de flesta??) att läsarantalet på bloggen är en fis i rymden för mig i jämförelse med mitt äktenskap? Det är väl en självklarhet?! För er som undrat så vet ni det nu. Man glömmer så ofta att alla inte tänker på samma sätt som en själv och jag blir så paff och ledsen över att nån faktist tror så. Att jag inte skrivit om mitt privataste här på bloggen, för 50.000 människor att se, bara för att jag är rädd att det skulle dra ner på mitt läsarantal? Det är faktiskt en absurd tanke för mig.
Jag väljer själv hur jag vill leva i min situation. Nu gäller det att samla ihop sina kjolfållar. Jag vill leva i hoppet, glädjen. Jag vill att det skall synas i mitt leende, höras i mitt tonfall; man skall se det i mina val. Jag vill att min energi skall smitta av sig och ge er styrka och inspiration. Ge er något gott – eftersom det ger mig gott. Jag önskar att jag kan ingiva styrka åt sådana som befinner sig i samma livssituation som jag, och hoppas att vi kunde ha denna plats i cyberrymden som en samlingsplats där vi skrattar och gråter tillsammans – men framförallt håller varandra om ryggen och stannar upp och ger en hjälpande hand åt de som vacklar. Att kunna se sig själv i spegeln om kvällarna och veta att man kanske gjort någonting osjälviskt för en annan medmänniska idag. Så väljer jag att leva mitt liv – vad väljer ni?
Jag kan inte begripa hur en del kan uttrycka sig på det viset, värsta sortens skvallerkärringar brukar jag anse att såna personer är, såna som vill gotta sig i andras liv på ett missunsamt sätt.
Det är din blogg och du har ingen skyldighet att rapportera om precis allting!
Varma kramar från mig
Deppade människor måste läsa om tråkigheter tydligen. Varför ska du helt plötsligt börja skriva en annan sorts blogg. En där du kavlar ut ditt privata liv och skriver om när du mår dåligt. Vad fan vet dem om det, att du skulle må dåligt.
Du gör ju det enda rätta och det är att skriva om saker livet som får dig att må bra.
Jag tror många gånger att det är deppiga människor som inte är helnöjda med sina liv som måste trycka ner någon som nu verkar vara det. Men det vill dem inte tro på att du skulle må bra och ha det bra.
Fortsätt i vanlig Malenamianda!
Vi ses i maj 🙂
Stor Kram LiseLotte
aka a piece of happiness
Klart man inte vill lämna ut hela sitt liv på en blogg… Bra skrivet!
Ha en riktigt bra dag
Stor kram från Victoria på http://www.victoriasprovkök.se
“New beginnings are often disquised as painful endings.” -Lao Tzu
Amen to that!
Ååå.. jag blir så arg och irriterad på människor, främst kvinnor, som hellre trycker ner än lyfter upp!
Har umgåtts ALLDELES för mycket av mitt korta liv med sådana, tills jag för några år sedan insåg vad jag höll på med och förstod, även om det gjorde ont, att klippa banden! Seriöst Malena, om jag kunde, skulle jag spärra dessa kvinnor från din blogg.. är det verkligen sådär svårt att ge glädje, kärlek?!
Hoppas vi ses idag!
Kram
Fint skrivet och reflektetat! Kram.
Fantastiskt fint och bra skrivet Malena. Jag förstår bara inte hur någon kan begära något av en blogg eller någon person överhuvudtaget. Man väljer ju själv vad man vill skriva om och dela med sig av . Självklart förstår man att du har ett annat liv utanför bloggen som du inte alls behöver dela med dig av. Jag är glad för allt du delar med dig av i din positiva och inspirerande blogg!
Stor varm kram till fina du! Nilla
Jag älskar att läsa din blogg, just därför att du är du, och för att du förmedlar
värme, glädje och framtidstro! Något som jag själv behöver massor av
pga min egen situation. Att det finns människor som av olika anledningar
tar sig friheten att “racka” ned på andra människor, är väldigt tråkigt
men tyvärr också väldigt vanligt. Det vet jag själv…
Ha det så gott önskar Marie
Tack för din härliga, inspirerande blogg. Jag uppskattar det lättsamma tilltalet, som ändå aldrig känns glättigt eller påklistrat, bara varmt och uppmuntrande. Vi förstår nog alla (nästan?) att det finns många sidor och djup av en människa som inte måste speglas på bloggen. Än en gång tack!
Måste säga att jag tappade hakan när jag läste de kommentarerna, mycket, mycket märkliga:(
Det du skriver att du vill vara, att du vill dela är ju precis det jag tycker att du gör!!
Upplever inget okonstlat, glättigt eller falskt alls utan du verkar helt enkelt vara en alldeles underbar person med en djupare dimension i dig. Me like <3
Så fortsätt precis som du gör!
What goes around comes around och smile and the whole world smiles at you.
Varm kram!
Heja dig helt rätt
Nog tror jag att de flesta normalt funttade förstår vad du går igenom. Det är både elakt och dumt, åtminstone ohyfsat och mycket oartigt att komma med dylika kommentarer. Personligen tycker jag man kan se din sorg och frustration i bilderna och läsa mellan raderna att du trots allt vägrar ge efter för de negativa känslorna. Man läser kanske in det man vill läsa in. Stå på dig!
Finns det någon människa som delar med sig av precis ALLT i sin blogg??? Kommentarerna du fått säger så mkt mer om dem som skrivit dem än om dig. Fortsätt gör bloggen på DITT sätt, det är ju därför jag (och förmodligen de flesta andra) läser. Kram på dig!
Ska man räcka till för vissa typer borde man publicera sina bankkoder på bloggen. Det är precis lika sjukt som att kräva av någon annan att dela med sig precis allt om sitt privata liv. Jag är många gånger så sjuttons arg på min kar och skulle ha lust att skriva det på min blogg, men nej, det gör jag inte, eftersom jag kan ha blivit sams med honom 20min senare medan 300 pers på bloggen tror att vi håller på att skiljas. Det man skriver ner förblir i cyberrymden och därför borde folk som inte känner en Respektera att man väljer själv vad man delar med sig! Kram
Hej Malena,
Jag har följt din blogg en längre tid men aldrig känt mig manad att skriva något förrän nu. Jag blir så arg när jag läser om påhoppen kring din skilsmässa.
Jag gick själv igenom en för 6 år sedan efter 25 års äktenskap. Det är så svårt och känns som om halva ens kropp slits bort, trots att man själv förstår att det är en väg man behöver och måste gå. Att i det sårbara läget berätta om det för 50 000 läsare och dessutom en mängd journalister som skulle kunna sprid det vidare skulle kännas helt främmande. Det är så privat och man pendlar så mellan olika känslolägen att det man skriver ena dagen är kanske inte det man känner den andra dagen.
Hur mycket man vill berätta och för vem är självklart ens eget val. Själv skulle jag så jag låg i skilsmässa känna en inspiration av att läsa din blogg (precis som jag gör varenda dag) och se hur man kan njuta av livet samtidigt som man går igenom något svårt.
Jag ger dig mina styrkekramar under din svåra tid. Det jag kan säga efter 6 år är att allt ordnar sig och livet blir bra igen. Själv skall jag gifta om mig till sommaren, har fått ett fantastiskt nytt jobb och alla barnen mår väldigt bra.
Varm kram
Y
Vackra Malena.
Stor respekt för din integritet. Alla människor borde värna om den och i bloggvärlden så är det som om både läsare och skribenter glömmer bort att det är just något som bör värnas och respekteras. Så all förståelse för att du inte lämnar ut dig totalt i denna blogg – varför skulle du göra det? Varför skulle du vilja det? Och varför skulle vi läsare vilja det eller kräva det? Det är din blogg och ingen annans. Vi läsare är bara på besök och du delar med dig av vad du vill och vad du tycker är lämpligt. Jag kommer att fortsätta att kika in dagligen och glädjas åt vackra bilder, roliga händelser och inspireras av ditt liv. Men om jag tror att det är allt du är? Självklart inte. Men jag delar gärna det du vill dela med dig av.
Varma kramar.
Kram!
Amen to that, sister! Att respektera varandra är det viktigaste som finns. Det här var kanske det bästa du skrivit någonsin. Look forward!
Kramar från mig i Madrid
Först och främst är det din blogg och du väljer helt själv vad du vill dela med dig av och skriva om eller inte. Det är väl fullständigt självklart trodde jag.
Jag har precis som du så svårt för att förstå varför människor måste gotta sig åt någon annans olycka istället för att sträcka fram en hand och fråga om man kan hjälpa till med något istället. Ge en kram och stötta, ska det vara så svårt? För ett tag sedan hade jag någon som sökt på malenami och skiljsmässa som hamnat på min lilla blogg. Hoppas de blev grymt besvikna när de kom till ett inlägg om min mormor.
Fortsätt att sätta ner foten och markera vad du vill att din blogg ska handla om och försök inte vara någon annan till lags… även om det är svårt… och ta hand om dig!!!
Många kramar!!!
Jag förstår verkligen inte vad en del får ut av att skriva sådana kommentarer. Det är din blogg, ditt liv och du väljer precis vad du vill dela med dig och inte. Stå på dig och ta inte åt dig av de elaka kommentarerna utan läs de där fina komplimangerna istället. Stor kram!
Vi har nog alla fattat att det varit något på gång men jag har tänkt att när du känner dig redo kommer du berätta och jag vill att du ska veta att vi alla finns här för dig… precis som du skriver, för att stötta =) Kram på dig finaste.
Oh my vilka jubelidioter det finns där ute. Sätt ingen energi på dem. Kram till dig, du är awesome!
Absolut ingen skall diktera hur en bloggerska skall skriva om sitt privata liv!!
Folk som läser bloggar MÅSTE ta inöver sig att dom är en gäst som skall vara tacksam över att dom får ta del av det dom får & att dom inte kan göra krav på det som ikke skrives.
Vad är det för onda människor som skriver så fula saker när dom vet att du är igenom en stor livskris, som tror sig veta det osagda ordet. FY FÖR SÅDANA EGOISTER!!
Det finns inga som lever ett PERFEKT GLAMORÖST liv, INGA!! ALLA har sina saker att slita med, men det har faktiskt inte hela världen något med att göra !!!!
Kram kära Malena, jag blev uppriktigt ledsen på dina vägnar nu <3 Jag visste inte vad du går igenom, men vet att det är en tuff tid oavsett vad eller hur, been there done that
All styrka till dig hjärtat <3
Heia deg! Jeg elsker din positivitet!
klem:)
*kram* hittar inga ord.
You rock! Så bra sagt. Jag älskar din blogg för att den är så “real”. Du har upplevat så mycket i ditt liv. Du har berättad tillräckligt redan nu för mig att respektera dig. Jag läser inga modeblogg – de ger mig inte så mycket. Din blogg gör det. Vi alla vill tänka bara på vackra kläder då och då. Men en annan dag känns det bra att riktigt fundera på livet. Jag har bara vänner som jag kan prata med om något väldigt sofistikerat men också om något jätte ytligt. Man blir så deprimerad om man bara analyserar allt hela tiden!
Tack sååååå mycket för en super fin blogg!!
Kram på dig du starka kvinna! <3
Kära Malena, din energi ger verkligen oss läsare styrka och energi. Med ditt vackra leende utstrålar du härlig positiv energi! Låt dig inte nedslås avundsjuka kommentarer. Jag älskar att läsa din blogg och önskar dig all lycka med ditt fortsatta arbete!
Förresten vill jag gärna delta i utlottningen av den fina goodie-bagen!
Mvh Karin
Bästa Malena! Jag har läst din blogg för många år nu – upskattar den mycket. Du är en solstrål i vardagen. Du ger mig glädje. Kram Outi
ps. Jag har en gång sett dig iStockmann i Åbo, men vågade inte säga någonting. Nu ångrar mig… Men nästa gången i Åbo jag vill säkert prata med dig.
Nej med oj…. Hittar inte ord!
Kram till dig fina <3
Malena, jag har flytt bloggandet själv rätt mycket, men dej följer jag som en efterhängsen hund följer ett spår, och jag kan inte vara tyst här.
Den här bloggen har varit en del av ditt liv länge nu, den har vuxit och frodats, precis som du. Alla som följer den och verkligen menar jag då, följer den, från början (eller nästan-början, som jag) vet vad den är, och vad den handlar om, och ditt val är allt igenom tydligt för den som tänker och bryr sej. Det finns bloggare som häver ut sej allt sitt inre, och det är okej, om dom gör det av rätt anledning,och kan stå för det. Men det är också okej att forma, välja, uttrycka det DU vill ge av. Att ge är vackert, häftigt, generöst och fint.
Du väljer att dela med dej, av en bit. Inte allt, du delar med dej av en skärva från ditt inre, och det är en ljus och fin skärva som har lockat till sej många människor, vilket måste vara ett fantastiskt kvitto på att du har något positivt att ge.
Tyvärr finns det människor som när sej på olycka, tror det är samma sorts människor som läser skvallertidningar och liksom frodas och växer av andras misär? Jag tror att alla människor har en viss fascination av olycka och ångest, och att en viss sort, dom människorna har en sorg inom sej som gör att dom söker bekräfta sin egen inre skugga genom att få ta del av andras. Inte för att nödvändigtviss gotta sej i det (men det finns helt klart vissa människor som bara kan må bra av att frossa i andras olycka) utan just för att känna att dom där “perfekta” människorna faktiskt är verkliga och inte så långt borta, genom deras brister och problem. Det dessa personer missar är att det alltid är ett privilegium att få känna och ta del av andra människors liv, inte en rättighet!
Jag tänker inte säga “ta det som en komplimang att någon tror att ditt liv är perfekt”, för det är inte en komplimang, det är bara naivt och inbilskt, ett tecken på kortsynhet. Istället så tänker jag att du är en vis kvinna, och vet allt detta redan, men att alla, även de visa, finner kärlek i att bli förstådda och bekräftade. För att använda ditt eget uttryck, Sol till dej Malena. Känn dej bekräftad och lugn i att vi som läser dej för det mesta förstår och uppskattar det du ger, och respekterar det du inte ger, och de få sorgsna själar som längtar efter dom “smaskiga hemligheterna” är det långt emellan.
All kärlek till dej. <3 Ha en underbar kväll, och fortsätt ge vad DU vill.
Människorna bakom kommentarerna verkar ju inte förstå att det bara är en bråkdel av en människas liv som syns på en blogg. Jag började läsa din blogg för ca. ett halvår sen kanske. Gillade den från första stund, eftersom den, precis som du skriver,tar fram guldkanterna i vardagen. Ibland när man själv inte har det på topp är det roligt att läsa om någon som gjort något roligt, spännande eller som tar snygga bilder. 😉
<3 <3 <3
KRAM finaste VÄN, du vet var jag finns.
Kram vackraste Malena <3
Jag har aldrig uppfattat eller sett dig som någonting annat än mänsklig. Kan hända att jag i mörka stunder har känt mig smått sotis på livet vi får ta del av, men aldrig någonsin på ett missunnande sätt gentemot dig.
Din blogg handlar, för mig, om att njuta av livet till fullo och att lära av misstag och ta hand om saker och ting extra mycket eftersom man aldrig vet när saker och ting kan gå förlorat.
Jag applåderar dig för din underbara syn på livet och att du lyckas smitta av den vackra synen till oss läsare, och därmed få oss att uppskatta det vackra i våra egna liv.
Tack för det!
//Emmy
Oj oj, jag läste ikapp och tänkte först kommentera i inlägget om goodiebagen (för en chans att vinna), men jag hoppar över det och skriver här i stället. (Det var flera hundra kommentarer gällande utlottningen, men så få angående detta.) Jag har följt din blogg ett bra tag nu och vill visa min uppskattning för det hjärta du visar mellan raderna och genom bilderna och orden på bloggen. Tack för allt du ger! Jag önskar dig fortsatt lycka och välgång!
Jag vill också leva i hoppet, glädjen. 🙂
Du är så klok. Låt inte kommentarer av arten ovan påverka dig. Din blogg är din. Och vi är glada att vi får vara med . I glamour och vardag. Kram
Min fina Malena, det enda jag hoppas är att du mår hyfsat bra och att du vet att allt kommer bli bra till slut.
T o m bättre!:) Och i detta ämne talar jag av egen erfarenhet.
Skit i idioterna!!!
Sen vet du att jag ÄLSKAR din blogg!!!
Kärlek till dig!
Usch och fy för allt näthat. Elaka skruttiga människor som inte har något bättre för sig än att hacka på andra. Vet du Malena, då det senaste tiden varit mycket näthat i många bloggar tänkte jag faktiskt att jag aaaaldrig skulle kunna tro att någon skulle ha något ont eller elakt att skriva till dig. Sååå mycket värme och glädje och inspiration du strålar ut genom din blogg. Men nu har det alltså hänt och det är så fruktansvärt trist. Alla är vi olika och alla bloggare väljer en nivå som passar att lägga ut om sitt privatliv. Jag tycker inte alls du behöver känna att du måste vara mer eller mindre privat bara för att några elakingar inte har nåt bättre för sig än att gnälla. Hoppas du kan borsta bort dem som de små dammkorn de är och orka gå vidare.
Och framförallt vill jag skicka över all kärlek och kramar jag har till dig vackra och fina kvinna. Känner dig inte men det du visar i din blogg skiner verkligen igenom av just det…Det här klarar du!
Kramar <3
/Vivvi
<3
Finns inget mer att tillägga, du fick med allt!
<3
Det är din blogg och endast DU bestämmer vad du ska skriva om här, hur personlig du ska vara eller inte. Det är en ynnest att få läsa bloggar. Tror inte att så många förstår vilket arbete som krävs för en sån stor blogg som du har. Klart man inte alltid känner för att kavla ut hela sitt liv till helt främmande människor. Om dessa människor som skrivit kommentarerna själv skulle råka ut för något liknande har jag svårt att se att de basunerar ut det för hela världen. Alla har ju ett privatliv och det är ju just…privat. Jag vet inte vad som hänt dig men jag vet att du kommer att ta dig igenom det för du verkar vara en person som fokuserar på det som är bra i livet och det gör mycket. Ett sätt för dig är kanske att fokusera på bloggen. Alla sörjer på sitt sätt.
kram fina du
Styrkekramar till dig!
Lyfter verkligen på hatten och önskar dig all lycka i framtiden, jag kommer att hänga kvar här för att jag gillar din blogg precis som den är.
Men ååååhhhh! All kärlek till dig bästa finaste Malena!
Kram Lena
Hej. Jag förstår precis. Jag har aldrig kunnat blogga, för jag har så mycket som jag inte skulle kunna dela. En del saker är privata, det bara är så. Inte skulle man säga det till en främling på gatan heller. Vad mer kan man säga? Jag har varit där, mitt var inte lyckligt, det var ett rent helvete att slippa ur. Men även för mig blev det bättre. Livet ler, hoppas det gör det för dig med. Kram <3
En blogg är en relation precis som alla andra, för vissa berättar man allt för andra inte så mkt. Det finns ingen som har rätt att säga åt dig vad du ska skriva. Om du visar upp en glad Malena nu så varför välja att se det som en falsk fasad istället för en Malena som faktiskt försöker göra det bästa av situationen och inte gräva ner sig i det negativa? Jag tycker synd om de människorna som alltid stannar i det negativa och jag beundrar människor som dig som strävar åt att göra det bästa av situationen och ta sig igenom varje dag med ett leende på läpparna iaf någon del av dagen.
Sträck på dig vännen!
Kram & Kärlek
Åh fina du! Självklart väljer du själv vad du delar med dig av. Att du går igenom en oerhört tuff period tror jag att alla förstått och har full förståelse för att du håller till stor del för dig själv.
Jag uppfattar inte alls din blogg som en perfekt fasad, inte alls. Det är din mänsklighet som gjorde att jag drogs till och blev helt betagen i din blogg. Alla dina vackra bilder är fantastiska men det är kombinationen med dina kloka tankar och det du förmedlar som gör att jag älskar bloggen din. När du delade med dig om knölen i bröstet kände jag igen mig så (opererat bort tre fibroadenom), tror att det betydde mkt för mång av oss som upplevt liknande med allt vad det innebär av oro, rädsla och livskraft.
Rent generellt tycker jag att perfekta fasader är ointressanta, det är sprickorna, förmågan att blanda djup och yta och ibland det där lilla kantstötta, krackelerade som gör att jag dras till personer, både i verkligheten o i bloggvärlden. Jag älskar vackra bilder, kläder, möbler, frisyrer, makeup:er, allra helst i din tappning! Du är en stor inspiration och din blogg har betytt enormt mycket för mig under de år jag varit bunden till hemmet och inte kunnat ta mig ut i “livet där ute”. Din blogg har gjort att jag “hängt med” trots att jag inte lämnat soffhörnet mer än i undantagsfall. Din blogg är livslust, inspiration, vishet och glädje!
Fortsätt att vara precis som du är!
Önskar dig all lycka!!
All kärlek! <3
Jag har faktiskt aldrig läst din blogg förrän nu – när Shoppaholic gjorde ett inlägg om detta.
Men har en liten susning om hur det känns då jag för 2 år sedan råkade ut för en person som lämnade liknande kommentarer och dessutom skickade anonyma brev och sms.
Blev tvungen att stänga ner bloggen ett tag och hoppas du slipper det.
Dessutom kan man ju tycka att vissa saker har inte allmänheten rätt att ta del av och ska få vara privat.
Håll ut; de tröttnar så småningom.
En stor kram <3
De där människorna kan inte ha nåt vidare liv själva. Tänk att behöva gotta sig i andras olycka. Undrar hur en dag ser ut för dem.
Antar att det stör dessa personer att du inte berättat om det de tror sig veta. De stör sig på att du inte sitter och gråter utan fortsätter leva, förmedla styrka och glädje. Jag vet ju att det är det du vill förmedla, att vi ska släppa jantetänket och stötta varandra och oss själva, att vi ska älska istället för att hata.
Jag har haft fördelen att träffa dig två gånger och jag vet vilken otroligt härlig person du är, hur charmig, rolig, intelligent, varm och go du är. Tro mig vi är många som vet att det de vill förmedla med sitt inlägg inte är du!!
Jag önskar dig allt gott och kanske möts våra vägar i framtiden igen.
Kram finaste Malena
Ina (Mollydolly) 🙂
Kan bara ge dej styrke Kramar!
Din blogg förgyller vardagen 🙂
Vackra Malena!
Helt absurt att få skit för att du värnar om dina närmastes integritet och inte utelämnar hela ditt privatliv. Tack för den dörren till ditt liv som du öppnat till oss genom bloggen, det betyder inte att vi ska få se alla rum… Kram
Stor styrkekram!
Ikävää että joudut lukemaan tuollaisia kommentteja vaikeassa elämäntilanteessa. Jotkut ihmiset ovat niin ilkeitä. Positiivinen elämänasenteesi on jotain mistä kaikilla meillä on opittavaa.
Fint skrivet , jag gillar din blogg precis som den är . När man genomgår en separation/skilsmässa går man igenom hela känsloregistret, lite till. Man har ju byggt upp ett helt liv ihop och helt plötsligt så ska man hitta sig själv i en ny konstellation , jag hade inte heller delat med mig av det innersta som man delat med sin andra hälft det där vackra, och det allra innersta av ens person & det man har/har haft.
Jag gillar bloggen precis som den är och sen om man som människa tror att alla människor ständigt är glada & lyckliga vet jag inte riktigt vilken världsuppfattning man har …..
Det finns ett kinesiskt ordspråk som lyder”Det högsta är inte att aldrig falla,utan att resa sig efter varje fall”
Den kvinnan som INTE haft nå’n motgång i livet…får gärna kontakta mig.För hennes berättelse skulle jag gärna vilja höra…
Jag tycker att din blogg är perfekt…precis som den är!
/Maria
Det är klart att man inte ska skriva ALLT på en blogg. Malena är klok nog att hålla bra stil. “Kun yksi ovi sulkeutuu, kymmenen uutta avautuu”.
Skit i vad de elaka tycker, de kan väll själv kavla ut sitt privatliv på nätet för alla att se eftersom det verkar finnas ett sånt behov. Myyyyyyycket fint skriver Malena! Skickar styrkekramar och massa kärlek, hade bra vännen.
Åh, vad bra skrivet Malena. Styrkekramar till dig.
Vad gäller ditt privatliv är det inte någonting vi läsare har “rätt till” på något sätt! Det är upp till dig att berätta vad du vill och när du vill det! För min del har det framgått helt tydligt att det finns dagar med solsken i ditt liv, och dagar med mindre solsken… och det är väl som det är för de flesta här i livet… Ingen kan väl kräva av någon att vara 100% lycklig och perfekt, det låter ju absurt att ställa sådana krav. Hursom helst, jag gillar din blogg! Oavsett vad du skriver för du gör det så bra. Börjar du skriva om trädgårdsskötsel så kommer jag läsa det också. Hahaha!! Många kramar Maria
Jag har tidigare försökt några gånger att göra inlägg på din blogg, men inte lyckats. Nu blev jag så ledsen när jag läste ditt inlägg här, att jag kände att jag var tvungen att försöka kommentera igen! Jag trodde det berodde på att jag inte har någon hemsida / blogg själv. Jag inser nu att det var nog fel från min sida …
Hur som helst, du hade nog haft 100-tals kommentarer från mig innan, om jag hade varit lite mer idog i mina försök.
Kram på dig och tack för alla fina råd och bilder och trevligheter! Jag kollar in här varje dag så fort jag kommer till jobbet…
Det slår mig nu – när jag har lästa alla andra kommentarer här – vilken otrolig kärlek som strömmar från alla dessa personer som läser din blogg! Det måste kännas otroligt för dig, Malena.
Och till dig, och er andra, vill jag säga att det kanske inte är helt otänkbart att man av hänsyn till f d maken utelämnar tankar och känslor inför skiljsmässan! Det tycker jag tyder på respekt och ett vuxet, kärleksfullt sätt att förhålla sig till andra människor! Det borde vi alla ta efter tycker jag!!!!
Hej malena. Det är synd att du får såna här kommentarer. Jag känner dig inte men inspireras av din blogg. Det visar på en integritet att inte vika ut hela sitt liv på bloggen. Men såklart gör man ju som man vill, vissa vill ju söka strålkastarljus också via personliga tragedier eller skandaler som utbasuneras. Vissa vill söka sin styrka i andras olycka :/
Jag tycker du fortsättningsvis ska bjuda oss på dina guldkanter precis så som du hittills gjort! Behåll din styrka och integritet och välj själv vad du vill dela med oss läsare. Det är du som ska få ha kontrollen över din egen blogg! Många kramar! <3
Hej Malena
Jag förstår inte att man kan vara så elak som de som har kommenterat ditt liv. Du ger så mycket av dig, du är otroligt fin och det hoppas jag att du vet. Du är en förebild för många unga damer, nu är inte jag någon ung dam men du inspirerar mig också. Fortsätt va precis den du är på bloggen här behöver du inte alls skriva om ditt privata liv. Kram från C
Vill sååå gärna vinna goodiebags! Ser fram i mot föreläsning 4 maj!
Jag vill inte vinna en goodiebag 🙂 det kan jag med lätthet överlåta till någon som bättre vill ha eller behöver! Jag tycker det känns lite märkligt att fler vill vinna den, än att stödja dig / kommentera det här inlägget.
Låt den svenska avundsjukan besegras med den finska sisun!!! 🙂
Lägg inte mer energi på elaka människor,d finns där men välj att ignorera dem totalt,din blogg är jättefin o jag mår bra av att läsa den.
Kram! Bry dig inte även om det är svårt!!! Du verkar ha det jobbigt nog utan en massa dumma kommentarer!
Din blogg är fantastisk och är en riktig guldkant i tråkiga vardagar! Jag har inte alls följt med din blogg länge, men det är den enda blogg jag har fastnat för och som jag tycket om att kika in på och läsa upprepade gånger. Om man som bloggerska inte vill skriva om privata saker som ligger en själv närmast om hjärtat tycker jag att vi läsare ska respektera det. Tack för en fin blogg!
Hej!
Jag ska inte förneka att jag har undrat vad som har hänt i ditt privatliv, men jag har varit så imponerad av dig att du inte har skrivit om det, att du på nåt sätt har hållt ditt privat liv och yrkesliv separat, för bloggen den hör väl ändå till ditt yrke. Och jag tror att det är hälsosamt att inte öppna upp sig för alla. Så fortsätt som du gör för du gör det jätte bra =) Massa kramar!!