Fönsterna skallrar, jag bryr mig inte att klockan är innan åtta på morgonen, har på mig pyjamas och dansar framför spegeln. Har alla versioner av låten “Feeling Good” på spellistan och nästan full volym. Kände att det behövdes idag. Fastän det känns bra och okej så behöver man ibland Michal Bublé säga det om och om igen. I’m feeling good. Gillar denna version, retro James Bond-känsla över det hela. Men tillbaka till dansandet. Ibland behöver man dansa. Och ibland kan man inget annat. Ge sig själv fem minuter, eller en halv timme. Låter mig dansa framför spegeln, med mig själv, ohämmat och jag mår bra. Oövervinnerlig. Låter mig dansa mina känslor. Känner mig mer männsklig och stark just nu än om jag sitter i bilen och fulgråter. Kastar med håret and I’m feeling good… Dadum-da-da-da-da-dum…
Pöss. På samma sätt som det är befriande att dansa så är det även befriande att gråta. “Skiten måste ut” (som för övrigt mammsen alltid säger 😉 )
“One good thing about music, when it hits you feel no pain..” <3
Gissa om jag hade gåshud då jag hörde den live för ett år sen! Underbar sång och underbar karl! Kram på dig, snart ses vi! 🙂
Destiny’s Child’s “I’m a survivor” är också bra för samma ändamål 😉
Eller samma låt med Nina Simone. Ojojoj.