Love this post:Love this 0

När vi tog vårt pick och pack från Åbo (femton månader sedan) tyckte Kärleken att vi skulle spara och packa ner alla våra kryddor (självklart) och den nyinköpta sojan. Jag var av en annan åsikt. Men han tejpade soja-flaskan så omsorgsfullt att jag tänkte låt gå.

Nu då jag mycket förtjust öppnar kartonglåda efter kartonglåda och äntligen får ta vårt bröllopsporslin i användning så hittar jag den ödesdigra sojan-flaskan.

Tam-tam-daam!

Och allt den åstadkommit….

Förbereder ett “vad-var-det-jag-sa”-tal åt Kärleken….

….Men längst ner i lådan hittar jag porslinstavlan som säger allt och lite till (och som av någon konstig anledning undkommit sojan?).