Fönstren är tvättade. Allt min lilla tornado dragit fram ur skåpen, då han varit på upptäcktsfärd, är undansatt. Brasan sprakar mysigt. Leon andas tungt i min famn. Han somnade och jag vill inte lägga bort honom än, utan håller honom nära, så nära. Ler över dagen som varit. Doftar på Leons hår och torkar bort en glädjetår som rinner ner på min kind. Jag fick uppleva världens finaste överraskning idag. Plötsligt bara stod hon där. Som om hon alltid stått där. Min älskade kära lillasyster. Hon som varit borta i flera månader på andra sidan jordklotet. Bott i en djungel, gått barfota och sovit på marken. Hon som jag saknat så. Och så står hon där vid dörröppningen och ler. Mina knän blev så svaga och jag brast i gråt. Och hon filmande skrattande hela kalaset (såklart, haha!) och sedan kramades vi länge.
Tillsammans igen! Härliga systrar!
Niin liikuttava jälleennäkeminen. Kyyneleet tuli täälläkin!
Åh vet precis känslan! Min bror bodde i Paris för många år sedan och jag bölade varje gång jag fick se honom hemma igen!
Vilken underbar känsla både med din fina son och lillasyster. God Jul finaste Malenami.
Man blir riktigt varm i själen av vad du skrivit o bilden kronar mysfaktorn perfekt. Känns precis som då man var liten och var ute på isen en kall och solig vinterdag och i barnaskor mätt hade man gått i en evighet innan man äntligen fick ha picnic och dricka en efterlängtad stor kopp varm kakao…man blev alldeles varm innuti! 🙂 Ha en riktigt skön jul!
Va härligt att hon är tillbaka. Hoppas att hon har haft en rolig resa!
Du är min lucka nr 19 idag 🙂