Under en massa bråte och spindelväv hittade vi porten. Inte porten till Narnia eller Himmelriket men till vårt eget hus. Gammal och skabbig är den men fin skall den bli med lite kärlek, mål, spikar och kunniga händer.
Men först skulle stolpen göras rak. Vi grävde och så med hjälp av Ståtliga Svärfar visade vattenpasset att den var rak.
Men som sagt är den lite skabbig. Och sned som bara den. Men det gör inget. Vi älskar den ändå. Nu vill jag bara ha en liten klocka eller bjällra som plingar till då vi får vänner och släkt på besök.
Klänning och skarf från Lucky Lina och stövlarna Fiorentini+Baker.
Nu tar vi lördagskväll med James Bond, honungsmelon, hallon och riktigt mörk choklad.
Skabbig eller ej.. helt underbar!
Kramar <3
Du har sjukt fina bilder och en jätte bra blogg! 🙂
Åååååhhhh vilken fin,älskar såna gamla vackra ting & blir så lycklig då jag ser att någon tar sig an dem med kärlek, och som alltid så är ju du också makalöst vacker 😉
Håller helt med Kicki, förstår inte folk som vill byta ut alla gamla fina ting! Sådana där grejer ger ju karaktär!
Ser alltså jättefint ut 🙂
Åh så härligt att börja dra i massa ris o hitta nåt så underbart o gediget! Är så nyfiken på hur erat hus ser ut utvändigt, kaaaan vi inte få se det snart?!
Ha en fin dag! Kram Anna
Ååå jag vill komma på besök NU!
Vilken fantastiskt gammal sak! Jag blir så spänd på att se hur resten av trädgården och huset ser ut…men det kommer kanske kan jag tänka 🙂
En vacker dag ska jag också ha ett hus med en grind. Älska grindar! Älska hus!
Åh! Hur underbart är det inte med en egen port! Älskar den!