Om jag får välja

Förr tyckte jag det var väldigt viktigt att man gjorde allt tillsammans. Det blev mest så. Man var nästan ett hela tiden. Men har fått lära mig att det finns andra sätt. I mitt nuvarande förhållande lever vi väldigt olika liv och jag kan tycka att det har sina fördelar. (och nog nackdelar också många ggr, men det är ett annat inlägg) Vill han se på skidning, behöver jag inte sitta där och vara intresserad. Jag menar, det är ju svenskar som skidar, och svenska kommentatorer. Släng in några finnar, så kanske jag blir intresserad;) Men att inte behöva vara ett hela tiden, är så himla skönt och kanske lite synd att man kommit på det såhär sent i livet. Men nåja, att då ta vara på mig och min egen tid har då blivit så mycket viktigare. Och att fatta att ingen tar illa upp om jag går och gör något jag tycker om.

Och vad jag väljer då? Jo; asiatisk mat och Skäringer & Mannheimer i öronen. De nya utställningarna vid Bildmuseét. Har gått på utställningarna nu många gånger efteråt! Och sen orgelkonsert i kyrkan.

Det var bara av en tillfällighet jag svängde in på parkeringen vid kyrkan. Efter Bildmuseét ville jag inte ännu åka hem och funderade på att gå på bio. Men kände efter och kyrkan, jag inte än besökt, kallade på mig. Kom in, och såg att en orgelkonsert strax skulle börja. Vilken tur jag hade! Eller kanske jag hade en vägvisare. För nog gör det gott för en att sitta i en kyrka, meditera och lyssna på vacker orgelmusik. Tycker vägen att finna mig själv igen, eller det nya jaget, som uppstår ur askan, är så himla intressant och spännande. Speciellt alla dessa småsaker, de vardagliga.