Inlägget skrev jag på söndag morgon men av någon orsak blev det inte publicerat. Kanske det inte gör något att ett söndagsmorgon-inlägg kommer på måndag morgon? Riktigt skönt egentligen.
Har redan varit vaken ett par timmar. Plockat upp leksaker från gårdagen och sitter nu och planerar de kommande veckorna. Viktigt med bra planering nu då jag jonglerar många olika saker på samma gång. Få allt att gå ihop och att ibland finna en liten, liten tid att pusta ut också, samla energi. (dock är det svårt att finna sådana stunder nu, men det är okej, den tiden kommer säkert senare)
Att börja jobba har verkligen varit roligt, även om jag har svårt att acceptera det – ni vet, att acceptera att min baby inte är en baby längre och att tiden gick så fort och livssituationen är sådan att jag inte kan stanna hemma. Och det att det är SÅ ROLIGT att vara i arbete igen. Jag blev invald till Österbottens Företagarförenings styrelse och vi har vårt första möte i början av februari, det ser jag verkligen fram emot!
Idag skall en stor dela av släkten träffas och se Nyårsrevyn och sedan ut och äta.
Jag bakat fröknäcke, sååå gott! Finns många olika recept, detta här nedan hittade jag på Annelies (hon som har Inreda.com webshopen!) instagram.
FRÖKNÄCKE
2,5 dl majsmjöl
1/2 dl linfrö
1/2 dl sesamfrö
1/2 dl pumpakärnor
1 dl solroskärnor
1/4 dl chiafrön
1/2 tsk salt
Blanda alla torra ingredienser
Häll i 1/2 dl kokosolja
2,5 dl kokande vatten
Rör till en smet, bred ut tunt på en plåt (på bakplåtspapper) med slickepott, strö flingsalt över.
150 grader, 60 min.
(jag lade bakplåtspapper både under och över smeten och kavlade ut den)
Fröknäcket ser grymt ut, måste lätt provas här!
Har funderat om jag ska kommentera detta inlägg eller inte, men tror att jag gör det. Vet inte om jag läser rätt mellan raderna, men om jag gör det och du numera är ensam med din son, så vill jag bara skriva att jag är väldigt ledsen för din/er skull! Vad som lett till det beslutet vet jag förstås inte, och ibland, säger inte att det är så i ditt fall, men ibland, kan det vara så att det är bäst så. Hur som helst, så tror jag att det alltid finns en stor sorg där, en sorg över att livet inte blev som man planerat och drömt… Sörj, gråt, skrik och gör allt det du behöver för att få ut den sorgen, och jag hoppas att du däremellan kan finna glädje, i din son om inte annat, och se det vackra i honom ♥
Jag tänker på dig, och ber om kraft för dig!
Varma kramar!
Jo, vi blev lämnade då Leon var sex veckor gammal. Känner mig lurad, mycket besviken och ledsen. Men det hör inte hit
*kram*
En stor kram till dig Malena! Du är så otroligt stark och inspirerande!
Vill bara skicka en jätte stor kram till dig! Kan bara tänka mig vilken mardröm du måste ha fått gå igenom! Är imponerad över hur stark du är, Leon har verkligen en jätte fin och bra mamma!!
Ååh 🙁 Jag är så väldigt, väldigt ledsen för din och Leons skull! Känner dig ju inte, men önskar att jag kunde ge dig en varm, tröstande kram, – via cyberrymden om inte annat ♥ Finner inga ord, vilken mardröm!
Kraft och styrka till dig!
Varma tankar o STOR kram!
Siv